Tatueringens historia

För 40 000 år sedan Tatueringen är en av människans äldsta konstformer. Verktyg och färgpigment har hittats, som tyder på att tatueringar utfördes redan på grottålderstiden. Tatuering har existerat i så gott som alla kulturer. Tatuering är oftast ett konstverk för att försköna kroppen, men det finns även andra syften. T.ex. rituella, sociala, magiska eller erotiska. 1700-talet Till Europa kom tatueringen år 1774 med engelsmannen James Cook som återvände från Söderhavsöarna. Han hade med sig några innevånare från Nya Zeeland, vilkas tatuerade kroppar väckte stor beundran i England. 1800-talet Under 1800-talet utvecklade japanerna tatueringskonsten. Det var riktiga konstverk som till och med gick hem hos den engelska societet. Konsten spred sig vidare i Europa och vid mitten av 1800-talet blev det en utbredd företeelse bland sjömän, soldater, hantverkare m.fl.

Ordet Tattoo kommer från Söderhavsöarna och betyder "märke på kroppen" 1900-talet Fram till andra världskriget utfördes tatueringar på rutin i hamnkvarteren, men efter kriget kom impulser från Japan. Denna gång utgick tatueringskonsten till stor del från kroppens anatomi. Under 1960 och 70-talet kom åter nya impulser. Inspirationen hämtades från Ostasien och olika naturfolk. 1970-talet bidrog med populärkonst från serietecknare, affischkonstnärer och liknande. Så de klassiska motiven som "Tro, hopp och kärlek" kompletterades med fantasifulla tatueringar. I och med att tatueringarna kunde skräddarsys fick tatueringskonsten en förändrad syn av omvärlden. Men ännu in på 1980-talet är tatuering dock populärast bland grupper som på något sätt ser sig som bredvid den etablerade samhället. Grupper som rockartister, motorcykelgäng, punkare och skinheads. Tatueringen är ofta en symbol av ställningstagande. Man tillhör en grupp eller visar sina sympatier. Men idag är det fakta att "vem som helst" gärna tatuerar sig!